Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen och ibland i övre delen av tjocktarmen. Men det händer också, även om det är ovanligt, att inflammationen kan uppstå i andra delar av mag-tarmkanalen.

Att det är en kronisk inflammation innebär att det är ett livslångt tillstånd. Men många är besvärsfria under långa perioder, eller har enbart lindriga symptom, och kan leva och arbeta som vanligt. Varje år nyinsjuknar omkring femhundra svenskar i sjukdomen.

Vad orsakar sjukdomen?

Orsaken till inflammationen i tarmen är än så länge okänd. Forskarna har olika teorier om vad som orsakar sjukdomen, nedsatt immunförsvar, ärftliga faktorer, infektion och miljöfaktorer kan vara möjliga orsaker, men forskarna har än så länge inget svar.

Hur yttrar sig Crohns sjukdom?

De vanligaste symptomen på sjukdomen är att man får magsmärtor och diarré. Om sjukdomsattacken är långt framskriden kan man gå ner i vikt, få lätt feber och blod i avföringen. Det är inte säkert att man har alla symptom.

Eftersom sjukdomen kan sitta i olika delar av tarmen kan symptomen variera något. Förutom magbesvären kan också ledbesvär, hudförändringar och besvär från ändtarmen vara symptom vid Crohns sjukdom.

Hur undersöker man Crohns sjukdom?

Röntgen, rektoskopi och koloskopi är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har Crohns sjukdom. Crohns sjukdom syns inte alltid på röntgen och därför är det vanligt att man genomför andra undersökningar. Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov, som visar om tarmen är inflammerad.

När man gör en koloskopi för man in en tunn slang, ca 150 cm lång, genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.

Hur behandlar man Crohns sjukdom?

Den vanligaste behandlingen är medicinering. När man får en akut attack av sjukdomen måste man ofta behandlas en tid på sjukhus. Där får man så gott som alltid en kortisonbehandling för att häva inflammationen i kombination med andra mediciner. För att låta tarmen vila kan man ge näring direkt i blodet eller i magsäcken. Under de perioder som sjukdomen inte är aktiv fortsätter många med så kallad underhållsbehandling för att förhindra återfall.

Kan man äta vad som helst?

Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. En del - inte alla - blir ordinerade fettreducerad kost som är en särskilt fettfattig diet. Och fettfattig kost kan ofta lindra symptomen om sjukdomen sitter i tunntarmen. Anledningen till detta är att tunntarmen kan ha svårt att ta upp fett vid Crohns sjukdom och de flesta märker att fet mat ökar risken för diarréer. När man har en akut sjukdomsattack är det också en fördel att äta en fiberfattig kost. En dietist kan ge råd om kost i samband med Crohns sjukdom.

Varför opereras en del personer med Crohns sjukdom?

När en person med Crohns sjukdom har svåra symptom trots medicinsk behandling väljer man ofta att operera bort den del av tarmen som är sjuk. När man tar bort en del av tarmen försöker man numera alltid att ta bort så liten del av tarmen som möjligt. I de flesta fall innebär en sådan operation ingen påtaglig störning av tarmens funktion.

I sällsynta fall måste man göra större operationer så kallade stomioperationer, det vill säga man får "påse på magen", antingen tillfälligt för att ge inflammationen möjlighet att läka ut eller som en permanent lösning. Men detta gäller bara några procent av alla med Crohns sjukdom.

Hämtat från Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka (RMT),www.magotarm.se, senast uppdaterad 2004-05-30