Omvårdnad

Vård/omvårdnad vid IBD

Ulcerös colit (UC) och Crohns sjukdom (CD) är två sjukdomar som har mycket gemensamt. Båda förlöper i skov, är kroniska och de som drabbas är ofta relativt unga personer. Det finns dock vissa särdrag som skiljer dem åt. Vid UC är inflammationen begränsad till delar av colon eller hela colon/rectum och tunntarmen är inte påverkad. Slemhinnan är kraftigt inflammerad och svullen, lättblödande och producerar mycket slem. Över hela slemhinnan kan ses sammanflytande sårytor som är täckta med färsk granulationsvävnad.

Vid CD kan inflammationen uppträda var som helst i magtarmkanalens slemhinna, vanligast är dock den distala delan av ileum. Den näst vanligaste lokalisationen är colon och det kan då vara svårt att skilja förändringarna från ulcerös colit. CD uppträder som avgränsade inflammationen och sår i slemhinnan med omväxlande sjuka och friska partier. Kraftig granulationsvävnad bildas kring såren och dessa omvandlas successivt till fibrotisk ärrvävnad som kan orsaka förträngningar och ileus.

Symtomen är likartade med frekventa diarréer som ofta är blod och slemtillblandade. Diarréerna kan orsaka vätskeförlust och dehydrering.Elektrolyt och proteinbrist uppkommer ibland efter en längre diarréperiod. Viktnedgång, feber, anemi och leverpåverkan är också symtom som kan uppträda. Uttalade buksmärtor talar för komplikation.

Diagnosen ställs främst vid coloscopi. Det är då möjligt att utvärdera inflammationens svårighetsgrad och utbredning, biopsier kan tas. Det är även möjligt att undersöka terminala ileum.

Skov ställer stora krav på omvårdnad

Vid vård av patienter med ett svårt inflammatoriskt skov ställs stora krav på nutritionsövervakning och allmän omvårdnad. Dessa patienter bör vårdas på en avdelning med specialistkompetens, gastroenterologisk avdelning. Det viktigaste målet vid ett svårt skov är att snabbt uppnå kontroll över inflammationens intensitet genom daglig tillförsel (peroral) av cortison i höga doser. Lokal behandling ges om inflammationen är lokaliserad till sigmoideum/rektum. Vid medelsvårt eller lindrigt skov kan behandlingen i regel ges i öppen vård. Ett lindrigt skov definieras som färre än fyra diarréer per dygn och att patienten inte är påverkad av feber eller anemi. Behandlingen består då i regel av en lägre kortisondos och preparat som innehåller 5-aminosalicyl ochrectalt klysma. För att förebygga återfall är det viktigt med underhållsterapi under många år, detta också för att minska cancerutveckling i den inflammerade tarmslemhinnan. Vid tecken på skov påbörjas akut behandling. Det bästa resultatet uppnås om patienten är välinformerad och själv tar del i sin behandling. Patienten skall vara väl införstådd om hur viktigt det är att söka hjälp i tid vid minsta tecken på recidiv. Diarré i ett par dagar kan vara tecken på ett skov.

Om man trots intensiv medicinsk behandling inte lyckas dämpa ett akut skov av UC krävs kirurgi med colectomi som följd. Hela colon opereras bort och patienten blir då botad från sin sjukdom. Om rectum sparas finns risk för recidiv där. Om rectum finns kvar kan nästa steg efter colectomi vara ileo-rectal anastomos. I andra fall görs en bäckenreservoar, en reservoar tillverkas av en del av ileum och ersätter rectum. Patienten kan också ha en konventionell ileostomi och en rectumamputation utförs eventuellt i detta fall.

Omvårdnadsbehandling

Observationer vid inflammatorisk tarmsjukdom i det akuta skedet

Nutritionsstatus - adekvat nutrition är ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen och ett status tas till exempel vid ankomstsamtalet.Ett lämpligt nutritionsprogram fastställs i samråd med läkare.

Nedsatt tarmmotorik, buksmärtor och ökade gaser kan tala för tarmdilatation och skall observeras. Om det är bra med tarmvila diskuteras men vid svåra diarréer är det lämpligt med stöd parenteralt. Tarmvila kan ha större effekt vid CD än vid UC.

Infektionstecken som feber och allmänpåverkan - behandla feber, lugn och trygg miljö med möjlighet till avskildhet.

Hudkondition kring analöppningen - med tanke på upprepade diarréer. Duscha, smörja, ev. torka bort gammal salva med olja.

En viktig omvårdnadsåtgärd vid ett inflammatoriskt skov är att skapa lugn och avskildhet för patienten eftersom patienten är allmänpåverkad. Patienten kan behöva hjälp med till exempel toaletthygien, hudvård eller renbäddning. På grund av frekventa diarréer är det angeläget med enskilt rum och separat toalett.

Egenvård

Det är för denna patientgrupp viktigt med kontinuitet i kontakter med sjuksköterska och läkare. Vårdorganisationen skall vara lättillgänglig. Hur mycket stöd och undervisning patienten behöver varierar beroende på hur hårt sjukdomen drabbat patienten och på vilken förmåga patienten och dennes närstående har att själva hantera situationen. Dock är sjukdomar med ständigt återkommande diarréer och förlust av näringsämnen en psykisk påfrestning som kräver stöd.

Patienterna kan till exempel vara unga människor som är mitt i studier eller småbarnsföräldrar med vad det innebär. De kanske måste vara på sjukhus under en längre period och kommer efter i arbete eller skola. Det är därför viktigt att sätta sig in i patientens privata situation för att patienten skall kunna få den vård och det stöd denne behöver.

Senast uppdaterad 2004-05-30